Information om Pärnu

PÄRNU - Kuststad

Pärnu är Estlands fjärde största stad (ca 52.000 personer, varav ca 85% estlänningar). Den ligger 130 km söderut från Tallinn längs Via Baltica och är Estlands största badort. Pärnu är parkernas stad, av 30,7 km är över 20 % parker och grönområden. HISTORIA

Pärnu har första gången nämnts skriftligt i Sicilianska kartor år 1154, hamnen har nämnts år 1265. På medeltiden hörde Pärnu till de fyra viktigaste Hansa-städerna. På 1600-talet, då svenskarna regerade, utvecklades staden snabbt.

Av medeltida försvarsbyggnader har stadsmurens röda torn, delar av bastionerna och vallgravarna samt Tallinns port, förvarats. Av senare tiders byggnader är märkbara Elisabeth-kyrkan i barockstil (Kuninga-katu) och Katariina-kyrkan (Vee-katu) samt rådhuset (Uuskatu 4). Vid adressen Puhavaimukatu 8 finns ett vackert 1600-tals adelshus.

Universitetet grundades år 1699. På 1700-talet var Pärnu en viktig exporthamn och en försvarsstad i det ryska tsarriket. I mitten av 1800-talet byggde man en 2km lång vågbrytare av stenar. En viktig kulturhändelse var grundandet av den första estniska tidskriften av J.W JANSEN år 1857.

År 1838 grundades i Pärnu Rysslands Imperiums första badinrättning med havsbad. Badinrättningen besöktes på 1800-talet av 3000 semesterfirare per år. Vid sjöstranden ligger intresanta år 1939 byggda Rantahotelli samt huset, där nattklubb Sunset Club finns idag. Fastän gamla staden förstördes i andra världskriget, har Pärnu hållits som badortsstad. Där finns vacker bred sandstrand, 100-åriga parker och högklassiga gyttjebad. I Pärnu finns förebyggande- och efterbehandlingscentrum: Soprus (hjärt- och blodcirkulation), Estonia (reumatiska och psykiska proplem), Mudaravila samt Tervis (alla vatten- och lerbehandlingar).

PÄRNUMAA (PÄRNULAND) är Estlands största och beträffande turismen rikaste landsdel. Stadens sjöstrand är över 220 km, varav en stor del är fin sandstrand. Området har över 170 öar, populära för semesterfirare och fågelskådare. Vid Pulli-by, som ligger vid Pärnu-älv, har man hittat Estlands äldsta bosättning, ca 8000 år före Kristi-födelse. Nästan hälften av landskapets yta är skog, en fjärdedel kärr- och sumpmark. Förutom björnar lever här vargar och lodjur samt många sällsynta fåglar.